Igår gick allt åt pipan. Johanna, jag och Ida var med våra monster och tränade i hallen. Akira och Molly pep en del på vägen dit och Nikki var som hon alltid är. Nämligen överallt. Träningen gick skit. Apporteringen gick grymt dåligt. Dagen före gick det hur bra som helst och nu gick det helt åt stöpet. :( Jag tränade lite hemma när vi kom hem, och då gick det lite bättre...

Agilityträningen gick inget vidare heller. Nikki hoppar över första pinnen i slalomet av någon anledning. *snyft*

NYA TAG!

Idag var sista "kursdagen" för rallylydnad. Det har varit jättelärorikt och intressant. Alltid trevligt att pröva på något nytt. Kanske vi blir ett rallyekipage så småningom? :)

Nu blev jag helt plötsligt inspirerad att åka och träna agility. Jag ska lasta in slalomet i bilen och dra iväg. Om det inte är fastfruset. Hoppas inte...

Johanna har filmat Nikki och mig sist när vi tränade. Här kommer en av filmerna...

Nikki och jag har kommit in i en tricks-period.

De färskaste tricksen Nikki har lärt sig är nu...

- buga

- spela död

- stänga köksskåp

De tricks jag kommer att lära henne är...

- lägga leksaker i en korg, alltså "städa" (påbörjat)

- köra skatebord (stavas det så?)

- hoppa hopprep (påbörjat)

Nikki är en naturbegåvning i allt. Jag blir varje dag imponerad av hur fort hon lär sig. Ett träningspass! 5 godisar. Då lärde hon sig att buga. 5 klick! MAX. Så bugade hon. Lilla älsklingen min.

I måndags var jag och Nikki tillsammans med Johanna och Kiire och tränade i hallen. Vi tränade på några agilityhinder och fasen vad det gick bra! Hon är så duktig. Vi tränade framförbyten och bakombyten, och hon läste av mina signaler bra. Ibland var det som hon kunde se på mitt ansikte vart vi skulle efter ett hinder. Får man vara så söt? 

Enda kruxet är att matte är så klumpig och försöker ha så stor koll på sin hund att hon krockar med agilityhindren och halvt faller ihjäl sig. :D Jag måste försöka hålla ordning på mina ben... Och armar... Nikki tror jag nog kan hålla koll på sina alldeles utmärkt.

Men nu måste vi VERKLIGEN skaffa fler hinder så vi kan börja träna kombinationer! Jippie! :D

Nikki är den blivande agilitystjärnan. Akta er!  

Igår var vi i ridhus och tränade lydnad och agility. Vi tränade mycket på att Nikki ska kunna hålla fokus trots att de övriga hundarna sprang runt oss och nära oss. Det går väl inte riktigt jättebra, hon har väldigt svårt att vara stilla om en hund springer förbi. Hon vill så gärna med. Men med hög belöningsfrekvens tror jag vi ska få rätsida på problemet...

Vi tränade också en del passivitet, vilket Nikki är världens dåligaste på. Hon har ju lite AD/HD så det är jättesvårt för henne att lägga sig ner och vila. Hon måste alltid göra något, nosa, gräva, skälla, hoppa... Men kanske det blir bättre när hon blir lite äldre? I don't know. Ibland får man lust att sätta sig på henne.

Vi körde mycket hopp över enskilt hinder, vilket går ganska bra. Men vi måste definitivt träna mer på det...

Det är mycket vi borde träna på, men tiden räcker inte riktigt till ibland.

- starta lydnadsklass I (ALO)

- starta agilityklass I (i höst)

- få godkänt BH-prov

- spårträna så fort snön smält

- försöka få till grunderna i rapport (VIESTI)

- försöka få till markeringar i sök (HAKU)

Vi har såklart mer kortsiktiga mål också, men detta är de viktigaste just nu. Dessutom kan vi göra dehär på egen hand, eftersom vi inte verkar ha någon träningsgrupp mer...

Lydnadsprov:

• 6/4 Mustasaari
• 27/4 Pori
• 4/5 Ilmajoki
• 15/5 Kauhajoki
• 16/5 Vasa
• 18/5 Vimpeli
• 6/6 Vörå
• 15/6 Seinäjoki
• 16/7 Vimpeli
• 25/7 Vasa
• 21/9 Vasa

Något förstapris borde vi ju få under sommaren! Dessutom borde vi klämma in ett BH-prov någon gång under sommaren också. Vi ska åtminstone försöka oss på att starta i sök (haku), åtminstone en gång för att se hur det är.

Har du en mudi kan du göra vad som helst! :D

Jag fick tvångstankar om belöningsplacering och var tvungen att gå upp och skriva ett inlägg!

Jag låg och funderade på när ett beteende är avslutat och redo för nästa repetition. Är det efter klicket? Efter belöningen? Efter frisignal? Jag vågar påstå att alla gäller, men i olika situationer.

I fritt följ vill jag ha hunden rak, men med all fokus på mig. På en del brukstävlingar ser man att hunden tränger vid sidan, men huvudet nästan i famnen på en. Jag tycker det ser väldigt opraktiskt ut och skulle inte funka med min urdåliga motorik... Därför är jag noggrann med VAR jag belönar hunden efter klicket. Där hunden befinner sig under klicket är självklart förstärkande, men det är minst lika förstärkande där hunden befinner sig när den blir belönad. En hund som alltid blir belönad med boll kastad framåt kommer att börja dra framåt. En hund som alltid blir belönad vid knäna kommer att börja gå snett och tränga mot föraren. Och så vidare... Belöningen är oftast viktigast för hunden, inte klicket. Beroende på belöningens kvalitet har hunden olika förväntningar på olika situationer.

Jag har märkt att om jag under nosduttarna belönar Nikki nära marken (ca 10 cm från) så är hon mer fokuserad mot marken, får bättre duttar. Belönar jag högre upp (30 cm) så blir duttarna väldigt orytmiska och hon är väldigt upptagen med att hinna inta "belöningsposition". Är belöningspositionen väldigt nära klickpositionen får hon mycket lättare att koncentrera sig...

Tränar jag självkontroll vid ytterdörren har jag flera olika belöningsmetoder. Själva momentet ser ut såhär. Jag sätter på kopplet. Nikki måste sitta stilla under tiden, annars tar jag helt sonika av kopplet igen och hon får inte gå ut. Detta har varit väldigt effektivt och hjälpt till mycket! Hon har alltid varit helt crazy när jag tagit fram kopplet när vi ska gå ut. Jag var tvungen att göra någonting, för någon dag kommer man att tappa tålamodet fortare än andra dagar och jag vill inte att Nikki ska lida för det... Jag kan också träna detta utan koppel. Jag öppnar aldrig dörren om inte Nikki behärskar sig. Hoppar hon runt som en galning, får hon inte gå ut. Sätter hon sig läggar jag hastigt handen till dörrhandtaget. Stiger hon ur position tar jag bort handen. Sitt leder alltså till hand på dörrhandtaget. Denna lilla detalj är oerhört viktig! Jag öppnar dörren medan hon sitter stilla och går ut. Jag hoppar, studsar, ropar, lockar... Nikki sitter kvar. Jag kan gå tillbaka till Nikki och belöna med godis och klappa henne och sedan gå tillbaka till mitt lockande. När Nikki suttit kvar tillräckligt länge säger jag varsågod och Nikki får komma och ta belöningen. Här var alltså varsågod eller frisignalen ett tecken att beteendet var färdigt. Jag använde alltså inget klick, utan endast signal. Ibland använder jag själva glädjen att komma ut som belöning åt Nikki, vilket fungerar precis lika bra.

Det här sista handlar väl inte direkt om belöningsplacering, utan mera om frisignalen. Nix, nu har jag suttit en halvtimme framför datorn och svamlat, dags för en promenix...