Idag har vi varit hyperaktiva. Promenaden blev hela 1 timme och 15 minuter. Det är vårt rekord hittills. Jag känner mig mycket stolt. När i vilat en stund och gjort i ordning lite i hemmet gick vi ut och gav oss på slalom och nose touches.

Jag har hittills shejpat in slalomet, med mycket gott resultat. Trodde jag åtminstone. Men jag märkte att Nik var mycket beroende av var jag befann mig. Tydligen hade jag inte varierat mig särskilt mycket, utan haft Nik på min vänstra sida. När jag sedan bytte om och hade Nik på min högra fattade hon inte vad det var frågan om. Jag försökte gradvis byta sida, men hon förstod fortfarande inte. Jag blev väldigt frustrerad, både över mig själv och över mitt sätt att tänka. Varför gör jag en sak och inte tänker så långt som ett par steg framöver? Jag beslöt att ta slalomet från början, vi har ju inte direkt bråttomt...

När jag fick Susan Garretts bok i fredags "Shaping Success" bläddrade jag genast till slalomdelen. Jag lusläste varje mening om och om igen och försökte pränta in varje tips. Idag gjorde jag ett försök till hennes inlärning av 2x2-slalom. Det gick över all förväntan! Vi gick så långt att jag kunde lägga till ett till slalomset, utöver de två första pinnarna. Hon var extremt duktig. Verkligen. Själva metoden är väldigt enkel att förstå och det var mycket bra förklarat i boken. Detta kommer jag att köra vidare på en tid och se om det ger lyckat resultat.

Därefter körde vi nose touches på en del trappor som vi hittade. Nik är verkligen en pärla. Hon kunde genast applicera nose toucharna från att stå på step-upbrädan till att stå på olika trappor. Jag tog bort targeten, bara för att testa och det gick riktigt bra det med. Nu ska vi vara fantasifulla och testa nose touchar på fler ställen...